söndag 2 juli 2017

Mycket skickliga.

Igår kväll var jag tillsammans med ett 60-tal andra i Berga kyrka för att lyssna på musiken.
Oliver Hammarsten kände jag redan i klass 6 och på högstadiet som en flitig och duktig elev.
Att han spelade elbas hade jag då ingen aning om.
Han gjorde inte så mycket väsen av sig.
Nu presenterade han sig som nygift med efternamnet Löwenham.
Hans äkta maka Maria deltog med sång, och vidare en mycket skicklig gitarrist, Filip Ericsson.
Den tekniska förmågan och musikaliska kompetensen hos dessa tre ligger ett antal våningar över min egen, så det var därför jag åkte till Berga.
Som de flesta vet tror jag inte på Gud, men nio år i söndagsskola och psalmsång varje morgon i skolan har satt sina spår.
Jag kan många psalmer utantill, fullt logiskt enligt 1937 års psalmbok.
Trion började med psalmen 355, ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”, men jag är van att höra den som koral. Den passade inte in i mina minnen.
Sedan kom ”Here, there and everywhere”, en beatleslåt från LP:n Revolver, som jag har haft i mitt huvud i mer än ett halvt sekel.
Jag är en stor beundrare av The Beatles och kände en lätt besvikelse.
Sedan kom psalmen 475, ”I denna ljuva sommartid”, men där hängde jag inte med i alla tonartsskiftningar. Jag kan bara hoppas att den övriga publiken gjorde det.
Observera att denna min kritik INTE avser de tre musikerna och deras prestationer, utan den beror på mina egna referenser!
Får jag möjlighet att höra dom igen i ett annat sammanhang, så gör jag det.
Det finns mycket där att beundra och se upp till.


Inga kommentarer: