Att efterlikna.

Jag har sett upp till Paul McCartney i måååånga år.

Jag försökte spela bas som han, och klarade en del.

Jag försökte sjunga som han och lyckades nästan någon gång.

Jag försökte efterlikna hans frisyr, men lyckades inte riktigt.

Notera, att Paul McCartney varken hade skägg eller mustasch.

Det har jag.

Man försöker på ett eller annat sätt efterlikna sina idoler, och dom man ser upp till.

Jag har försökt räkna ut, vem som är Rickard Jomshofs stora förebild; personen han vill efterlikna, men Rickard Jomshof har liksom Paul McCartney varken skägg eller mustasch.

Jag får fundera lite till..

200 000 besök!

Det här kunde jag inte drömma om, när jag startade min blogg i januari 2008.

Jag fuskade och skrev in 40 besök i räknaren, så att det inte skulle se så ödsligt ut för mina fåtaliga besökare.

Nu har jag över 200 000 besök. Ja, jag vet att det finns de som har fler, men det här räcker gott för min del.

Som mina trogna läsare har märkt, så har musiken varit, och är fortfarande, en del av mitt liv. Jag har säkert inte sagt sista ordet om Ewa Engdahls arkebusering av vår kommunala musikskola; ett ovanligt korkat sätt att locka barnfamiljer till Högsby kommun.

Jag har ingenting till övers för nazister, fascister, rasister, homofober, islamofober, främlingsfientliga och sverigedemokrater. Jag kan inte tänka mig att pruta på alla människors lika värde, och ser med avsky de uttalanden som bland många andra vår andre vice talman Björn Söder gör.

Jag återkommer,

Var så säker på det!

Skrupelfri.

Jag har ingenting till övers för sverigedemokrater, och jag vet varför.
Anders Ek däremot har inget besvär med att samarbeta med dom.
Jag tror att jag vet varför:
Maktlystnad.
Anders Ek var en kollega som jag respekterade. Jag hade lätt för att samarbeta med honom, och vi hade sällan skiljaktiga åsikter om vårt arbete vid Fröviskolan.

Vi hade nästan alltid elevernas och skolans bästa för ögonen, och jag trivdes bra med Anders Ek.

Det skulle jag INTE göra idag.

Han har inga skrupler, säger han själv.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19822538.ab

Han är med andra ord skrupelfri.

Skrupelfri = som handlar utan samvetsbetänkligheter. (Svensk ordbok, Bonniers)

Jag beklagar idag djupt att jag respekterade en skrupelfri människa.

Bästa "Luffaren" någonsin!

Igår kom jag tillbaka till Högsby efter att ha åkt ur division III med Blomstermåla Bridgeklubb.

Det var väntat, och det gjorde inte så mycket, när jag fick veta, att HIK hade tagit steget upp i trean.

Jag ringde Gabben och fick veta, att jag och min gitarr var välkomna till Mejeriet.

Där framförde vi ”Luffaren”, jag och alla de som på olika sätt har bidragit till denna historiska framgång för Högsby IK.

Till min överraskning fanns det många bra och mycket goda sångröster i HIK:s seniortrupp, och alla skruvade på full volym.

Jag hörde knappt min gitarr!

Jag trodde inte, att jag skulle få uppleva en så positiv stämning. Mejeriet dånade!

Sammanfattning:

ALDRIG tidigare har ”Luffaren” suttit så bra, och genljudit med sådan övertygelse.

Tack för att jag fick komma och vara med om denna härliga stämning!

Gratulerade till framgången gjorde jag muntligt och på plats i Mejeriet.

En trotjänare.

Vår televisionsapparat har tjänat ut.

Vi minns inte när vi köpte den, men vi vet säkert, att framlidne Jan-Ove ”Titti” Backlund tittade på den vid millenieskiftet och på fullt allvar deklarerade, att en så gammal TV inte skulle klara sig på 2000-talet.

Den var garanterat 25 år gammal, troligen närmare 30.

Nu har Friberg levererat oss en smal-TV.

Är den av samma höga kvalitet som vår gamla, så var det nog den sista vi köpte.

Ören och kräftor.

Igår åkte jag och Ina till Gränna. Syrran hade med hjälp av bekanta organiserat ett antal örenkräftor samt ett flytetyg kallat flotten. Det var dock ingen flotte, utan två pontoner med ett påsatt golv bestående av ett antal nitade plåtar samt reling och en liten motor. Ägaren och ”kaptenen” Pelle Nykvist syns bakom mig. Två bord och sex stolar fanns ombord.

Vi var ute i nästan 5 timmar i ett underbart sommarväder. Bilderna är tagna i kanalen mellan sjöarna Ören och Bunn, och John Bauer hade stortrivts.

En sådan tur gör man inte om i första taget, och inte heller har man sådan tur med vädret.

Ett stort tack, till Syrran och alla andra, som bidrog till en minnesvärd afton.

Bilderna får tala.

 

Vi var bra.

Detta är inte skryt och skrävel.
Det är ett objektivt konstaterande:
Vi var  bra!
Vi gjorde en härlig spelning på Blomsterrocken.
Publiken trivdes.
Vi trivdes.
Vädret var med oss.
Arrangörerna och ljudteknikerna var vänliga och tillmötesgående.
Vi kommer gärna tillbaka.