lördag 13 oktober 2018

Glädjande!

Varför bryr jag mig om detta?
Det är 10 år sedan jag pensionerades, och min sista musikalresa var den 6 december 2006, då vi såg Mamma Mia på Cirkus.
Svaret är, att jag inte kan låta bli.
Jag var med och spelade bas i de tre första musikalerna vid Fröviskolan, Cats 1988, West Side Story 1990 och Annie get your gun 1991.
Jag har varit behjälplig efter min förmåga i elva övriga musikaler, den sista var Sommarplågan 2008.
Jag vet att musikalbesöket i Stockholm har varit det första för de allra flesta eleverna i nian, och det har varit en oförglömlig upplevelse för dem, särskilt pojkarna som fick skjuts med en polisbil till China efter att de hade gått vilse i huvudstaden.
Många är de elever, som har fått ett rejält lyft efter sin medverkan i niornas musikal.
Otaliga bevis för detta har jag fått vid återträffar med mina f.d. elever, senast i augusti i år, då vi pratade om Odysseus irrfärder.
Ja, det rör sig om ett minne för livet.
Att avstå från att bekosta biljetterna med 50 000 kronor är enligt mig både småsint och dumt.
Har Högsby kommun råd att bekosta Detleffs nöjesresa till Paris under förevändningen att de skulle få träffa Zlatan (!) så har man råd att bjuda niorna på en föreställning.
Heder åt Högsby Sparbank och Lions, som bjuder niorna på musikalbesöket!
Ha så roligt på China, niorna och era lärare, och gör en bra musikal i juni!
Jag finns i publiken då.
(Ur OT 20181013)



onsdag 10 oktober 2018

Han behöver information.

Som kommunpolitiker kan det vara en fördel att veta vilka beslut man har varit med och fattat.
Detta gäller dock inte för SD och den lokalaste Ledaren Leif Gustafsson.
I gårdagens OT bjäbbade och gläfste han om tre block, och att han minsann behövde informera och informeras
Men han sitter i kommunstyrelsen!
Varför undanhålls han information?
Han vet inte vilka beslut han har fattat, och behöver tydligen informeras om detta!
Den mannen har väljare i Högsby kommun röstat på.
Jag tror inte att jag vill veta vilka dom är.
Jag skulle skämmas.
OT:s lokalreporter kunde ha ställt några bra frågor till Leif Gustafsson, eller låtit bli att låta trycka gårdagens SD-bjäbb.
Ingvar Gunnarsson hade säkerligen aldrig nedlåtit sig till detta.
Bob Dylan hade rätt.....

tisdag 9 oktober 2018

Kräva är kul!


Så är den lokalaste Ledaren för SD ute och visar upp sin växande tuppkam.
Varför skulle han ha del av kommunalråden?
Han överskattar grovt betydelsen av sin person och sitt parti.
SD har 8 mandat.
Vi vet ännu inte om någon eller några av dessa invalda sverigedemokrater är nazister eller har gjort rasistiska inlägg på facebook.
Den skrupelfrie Anders Ek är inte ledamot av kommunfullmäktige längre.
Kommer Stihna att fjäska för SD och Leif?
Jag avvaktar.
S kommer i vart fall inte att fjäska för SD vad jag vet.
Det är under vår värdighet.

Ersättare.

Som framgår av bilden ur OT 20180911 är SD bra på pappfigurer.
Därför förväntar jag mig att SD tillverkar pappfigurer föreställande sverigedemokrater och placerar dessa som ersättare på de tomma stolarna i fullmäktige, så blir deras väljare nöjda och glada.

söndag 7 oktober 2018

Dom höll igång musiken.


En och en halv timme med religiösa låtar en lördagskväll – kan det vara något?
Javisst!
En förstklassig kompgrupp (fr. vänster):
Håkan Hammarsten, trummor, med väl nyanserat trumspel. Han dominerar inte, och sköter sitt bra.
Andreas Olsson, piano, har jag berömt förr, och lär väl göra det nästa gång också.
Filip Ericsson, gitarr, tekniskt och musikaliskt skicklig. Riktigt duktig!
Oliver Löwenham , f. Hammarsten. Basist som håller allsvensk klass.
Alexander Olsson själv, som dirigerade med hela kroppen ibland, och höll i alla trådar på en gång.
Han fick med sig publiken och det märktes tydligt på hans beteende att han stortrivdes i sin roll.
En lagom pratsam konferencier, Wilhelm Blixt, som sydde ihop låtarna med trevliga inpass.
En bra kör, där några mansröster till hade höjt kören ytterligare.
Många duktiga solister, där Erika Svensson och Alexander stack ut en bra bit.
Nej, jag kände inte igen alla låtarna, och kunde bara ett fåtal texter, men många i publiken sjöng med när Alexander viftade och klappade som intensivast.
Sen är det en helt annan historia att jag inte tror på deras Gud.
Låtarna var ju bra, liksom hela programmet.
Dom höll igång musiken i Högsby kommun på ett suveränt bra sätt.
Starkt jobbat, allihop!

tisdag 18 september 2018

Kalle Anka igen.

Jag läste allt i dagens OT, men jag kände till det.
Jag var på Bok- och Biblioteksmässan år 1994, när jag var skolbibliotekarie vid Fröviskolan och även förste skolbibliotekarie.
Carl Barks var inbjuden, men besöket blev inställt p.g.a. sjukdom.
Jag var något besviken.
Då och då läser jag om någon gammal Kalle Anka, men jag känner mig inte som 10 år, som Diös påstår.
Jag känner mig glad och nöjd.


söndag 9 september 2018

Ännu en återträff.

Igår kväll kvart över nio ringde det mitt i ”Morden i Midsommer”. Det var Patrik Ekman (f.d. Fan-Hansson), som med icke helt nykter röst inbjöd mig till Värdshuset.
- Vi har återträff. Vill du komma?
Jag var där strax efter 10. Morden tittar man klart.
Jag blev presenterad för de närvarande av Camilla Schön.
Jag förklarade att jag inte hade kommit för att diskutera valet, vilket accepterades.
Dom kände igen mig, men jag kände inte igen alla, eftersom jag inte hade haft alla som elever.
Att inte känna igen Roger Holmer, som var med i det seriesegrande P10-laget grämde mig, men värre var att behöva fråga Eric Bom. Jag skäms lite över det än.
Jag saknade några, men de må ha haft sina skäl att inte närvara.
Många gamla minnen dök upp.
Fler än jag och Lina Danlid kom ihåg att jag lyfte ut henne genom fönstret när hon stod framåtlutad och snackade skit med någon där utanför.
Vad det hade renderat mig idag spekulerade vi inte om.
Jag betraktar Lina, liksom de allra flesta andra som goda vänner.
Mycket av snacket gällde musikalen ”Odysseus äventyr”, och båda huvudrollsinnehavarna fanns där, men märkligt nog inte en enda av ”Gudarna”.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/05/odysseus-irrfarder-1998.html
Hajen och jag sjöng ouvertyren ”Rök över Troja”. Vi kunde den båda två, 20 år efteråt.
Jag har varit på ett antal återträffar.
September 2011 med f.77
Därefter med f.80. f.73, f.81, f.60.
För min del är det glädjande att mina f.d elever minns mig, och fortfarande vill byta några ord med mig.
Vilka som återträffas härnäst får jag veta när jag behöver få veta.
Tack för inbjudan Fan-Hansson!