http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/06/summer-of-66.html
Vi håller ihop.
onsdag 24 juni 2020
tisdag 9 juni 2020
BEAT.
Jag
har sett sämre och några bättre musikaler.
Årets
nior är värda en speciell applåd, eftersom de spelade upp sin musikal utan
publik.
Föreställ
dig, att inte höra de välförtjänta applåderna!
Tänk
dig, att du inte har dina föräldrar och andra anhöriga på golvet
i sporthallen!
Du
får inte den där lilla pausen som uppstår när publiken skrattar
eller fnissar åt ditt skämt, som ju var ganska roligt.
Betänk
detta, innan du kritiserar musikalen BEAT!
Och kom ihåg att det är nior det rör sig om! Inte proffs!
Handlingen
var lite tunn, men det uppvägdes mer än väl av de lokala skämten
och en utmärkt dekor. Bra kulisser och bakgrund.
Att
använda ABBA är naturligtvis en säker grund att stå på när det
gäller musiken.
Att
man valde bort Waterloo har jag förståelse för. Den är knepig.
Jag
föredrar ABBAs låter med stämmor, men det är en detaljanmärkning.
Dom
svenska texterna var välfunna. Bra gjort, manusgruppen!
Några
scenbyten tog tid, men det kan bero på direktsändningen. Säkert
gällde största möjliga tystnad som order.
Orkestern
hade nog klarat av pausmusiken, vilket jag föredrar framför en
inspelning.
Den bestod av Philip Larsson,
gitarr, Andreas Stenfelt, klaviatur, Hugo Garpenstedt, trummor, Albin
Kangefjärd, piano, Viktor Pettersson elbas, samt inlånade Hugo
Lundström, gitarr.
Orkestern
skötte sig bra.
Körmedlemmarna
var Shane Albios, Christina Okhwakhua, Shahed Masri och Liban Osman.
De hörde tyvärr lite för dåligt, men det kan ha varit meningen
att de skulle vara bakgrund.
Dansarna
gjorde som alltid bra ifrån sig. Några smått akrobatiska inslag
hade gjort sig finfint inför publik.
BEAT
var huvudpersonernas initialer, ungefär som ABBA. Oskar Robbertte,
Ellen Karlqvist, Joanna Kuus och Herman Karlsson hade mycket att
säga, och gjorde det bra.
Som
alltid en stor eloge till de lärare som engagerar sig i
musikalarbetet. Er lön består inte av kontanter, utan av elevernas
uppskattning och glädje.
Ni
har hållit traditionen vid liv under de extrema förhållanden som
råder.
Alla
ni, lärare och elever ska känna stolthet över att ha gjort årets
musikal.
Starkt
gjort, Fröviskolan!
Mycket
starkt.
Mina
bilder får kommentera sig själva.
tisdag 2 juni 2020
10 år till.
Så har det gått tio år
till, men mina minnen är desamma nu som 2010, och framför allt,
1960.
Om
du känner för det kan du läsa mer om min militära bana
eller
låta bli.
lördag 23 maj 2020
Han finns i mitt minne.
Anders
gick i sjuan när jag började min tjänst vid Fröviskolan den 8
januari 1973.
Jag
var hans klassföreståndare i 2½ år.
Det
var en klass med många personligheter, och Anders var en av dom.
Några
år senare blev Anders och jag goda vänner.
Han
blev målvakt i A-laget och skötte sig bra. Jag såg honom på Frövi
IP (platsen hette så) många gånger.
Vi
pratade då och då, och jag fick några vackra ord av honom att
fundera på:
-
Strömer, du var den förste läraren som såg oss som människor,
och inte bara som elever.
Han
besökte Ina och mig 3-4 gånger de senare åren, och han hade
alltid med sig något, en kaka eller bakelse till fikat, lite godis,
och en gång ett pussel.
Han visste att jag sysslar med musik.
Sedan
pratade vi om det mesta i någon eller några timmar.
Jag
har tänkt länge, om jag kan komma på något negativt om Anders,
men jag vet inget.
Det
finns nog inget heller.
Anders
var en bra människa, och jag saknar honom.
Han
är borta, men han finns i mitt minne.
Mitt
och många andras.
onsdag 20 maj 2020
Hegerfors.
Jag
hittade en text med ett antal fadäser från legendaren Arne Hegerfors i mina gömmor.
De
yngre läsarna känner kanske inte till alla namn, Krutov, Gascoigne.
Mäkele osv, men kan nog le lite i alla fall.
Den första är mest legendarisk:
Det
ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk.”
“Pucken
går ett par decimeter utanför stolpen, eller nästan för att vara
exakt.”
“Under
en timme hände ingenting, men nu på 5 minuter har det hänt mer.”
“De
hade fem, men de ville ha sex, och det fick de när Foppa tryckte in
den!”
“Nu
kan inte spanjorerna slå hörnorna till Pizzi längre, eftersom han
är utvisad!”
“Om
inte Gascoigne hade klippt tånaglarna i morse, så hade han nätat!”
“Isen
är ju trög.”
“Och
här ser ni Krutov, med ett ansikte endast en mor kan älska.”
“Den
där tacklingen borde ha gett en varning…. eller åtminstone ett
gult kort.”
“Handbollen
kommer i sammandrag efter denna sportsändning, så ni som vill se
den skall blunda nu. Sverige – Danmark 23-20.”
“Och
Mäkele ser ut som han gör.”
“Tyskarna
spelar ishockey stående och det går ju inte.”
“Nu
när Trelleborg har gjort mål är Hammarby i Allsvenskan.”
“Hade
det varit fotboll hade han fått ett gult kort. I ishockey är den
risken minimal!”
“Kennet
Andersson har nog varit den bästa svenska spelaren i det svenska
laget.”
“Ibrahim
Ba, en explosiv mittfältare som är matchens bästa anfallare
hittills!”
“Han
är inte bara en av de största i idrottshistorien utan också en av
de största i pingishistorien.”
“Här
är det bäst att hissa en varningsflagg, för det är bättre att
hissa den …………..än att inte ha den hissad.”
“…och
brassen tar den där härliga satsen, 10-15 meter…”
“Och
Sverige spelar med 4-3-3, trots att Stefan Schwarz är utvisad…”
lördag 9 maj 2020
En till.
Richard
Penniman är inte med oss längre, men minnet av Little Richard
finns kvar och kommer att finnas ett tag till.
Han
var en av pionjärerna inom Rock’n roll.
Mitt
första minne av honom är en EP med Tutti frutti, Long tall Sally,
Ready Teddy och Rip it up, 1957 eller 1958.
Jocke
hade den, och den snurrade många varv.
Vi
försökte härma, men det gick inte så bra.
Vi
hade ingen saxofon, så vi hoppade över solona.
Engelska
kunde vi inte tillräckligt, och texterna blev därefter.
Med
Strömers Pack fick vi fart på Little Richards låtar.
Tutti Frutti och Rip it up fanns med i det avslutande medleyt efter Grease.
https://www.youtube.com/watch?v=OWmtHpOdSZ8&t=314s efter c:a 1.10.
Jag
har några i huvudet och minns dom.
torsdag 7 maj 2020
Tio år till.
Det har gått tio år till
sedan jag avlade studentexamen.
Nu
ligger allt detta ytterligare tio år tillbaka i tiden.
Jag
är tio år äldre, men mina minnen är färska.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)