fredag 27 februari 2015

Beklämmande.


Citatet tillskrivs Otto von Bismarck.
Stihna Evertsson-Johansson ljög.
Hon sa före valet, att hon inte skulle samarbeta med SD.
Det gör hon.
Alliansen i Högsby inkluderar SD.
Vi har inga gemensamma möten” lyder hennes mycket dåliga bortförklaring.
Den är ungefär lika bra som ”Vi har flyttat ihop, men vi är inte sambo”.
Jag skulle skämmas.
Stihna kunde lika gärna ha låtit SD rösta på henne och den skrupelfrie Anders Ek utan att behöva fjäska in dom här eller där.
SD hade säkerligen inte röstat på Jonas Erlandsson, eftersom SD är och förblir ett extremhögerparti.
Givetvis är Leif Gustafsson helnöjd.
Han röstade bort den kommunala musikskolan, men enligt flerstämmiga uppgifter förnekades detta vid februarifullmäktige.
Jag vet inte om han ljög, för jag hörde det inte, och yttrandet är inte protokollfört, men det skulle inte förvåna mig.
Den mannen är kapabel till det mesta/mycket/vadsomhelst (stryk det som ej önskas!)
Dom får väl hjälpas åt med att ”rädda” ytterskolorna då. Där är alliansen överens.

PS! En seger för SD är ett nederlag för oss som anser alla människor lika värda.

onsdag 25 februari 2015

Små skolor? Nej tack!

Jag var på S-föreningens årsmöte och lyssnade på vår nye skolchef, Magnus Bengtsson.
Jag fick intrycket av en påläst person med gedigna kunskaper, bra inblick i skolfrågor och god kännedom om problemen i skolorna i vår kommun.
Dessutom fick jag klart för mig, att jag inte skulle platsa som lärare på dagens högstadium, men det är en annan historia.
Det framgick mycket tydligt, att han såg betydligt fler nackdelar än fördelar med våra små ytterskolor.
Man grejar inte måluppfyllelsen om man ska undervisa tre olika årskurser samtidigt.
Det stämmer inte med likvärdighetsaspekten.
(Jag kan ha fattat något fel, rätta mig i så fall)
Vad han inte sa, men vad alla som lyssnade måste ha insett är, att de små ytterskolornas dagar är räknade.
Att rusta upp Ruda skola för 10 miljoner måste vara som att genomföra en dyr operation på en dödsdömd.
Kan inte vår nye skolchef besöka alliansens möten (alliansen = c, m, kd och sd) och åtminstone göra ett försök att få dom att inse, att alla fakta talar för att vi ska avstå från slöseriet med 10 miljoner.

Det är mycket pengar i vår kommun.

tisdag 24 februari 2015

Wells.

Robert Wells spelade i sporthallen med högstadiet som publik. Det kan ha varit 1996, men jag är långt ifrån säker.
Jag blev imponerad redan då. Han fick publiken med sig, och givetvis kunde han sin sak.
I dagens OT står, att han kommer till Kalmar län.
Han kommer dock inte till Högsby den här gången.
Han är imponerad av länsmusikens skolsatsning.
Jag tror inte att han menar Högsby.
Han spelar i Mönsterås, Kalmar Nybro och Oskarshamn.
Inte i Högsby.
Jag hade nog smitit iväg till sporthallen, om Robert Wells skulle ha spelat där.
Det ska han inte, och jag vet inte varför.
Jag har sett och hört ”Liverpool” i sporthallen.
Dom var suveräna.
Varför får dagens högstadieelever inte lyssna på levande musik framförd av duktiga musiker?
Kostnad?
Tja, 10 miljoner finns till Ruda skola. Varför?
Kan Högsby Sparbank tänka sig att sponsra någon duktig artist, och då menar jag inte ruttna bananer?
Eller anser man att dagens unga ska hålla tillgodo med barnprogram som exempelvis Melodifestivalen?
Det finns annat!



torsdag 19 februari 2015

Ishotellet.


Som framgår av diplomens datering är det idag 15 år sedan Ina och jag övernattade i Ishotellet, Jukkasjärvi.
Ishotellet startades 1990, så vi var inte ens bland dom första.
Detta var våra tre barns 50-årspresent till Ina.
Minnesvärt.

måndag 16 februari 2015

Ett solvarv i Gränna.


Mina bloggläsare i Gränna med omnejd är bekanta med det som presenteras i årets ”Ett solvarv i Gränna”, ”Grenna hembygdsförenings” årsskrift, och för mina övriga läsare presenterar jag lite fakta (må tolkas som skryt) om hur jag höll igång musiken 1965.
Ingen av oss var musiker, men vi kunde härma dom som var bättre än vi, och det höll några år.
Ja, vi hade roligt.
En utförligare beskrivning finns på

och framåt i tiden, om du nu skulle vara intresserad.






torsdag 5 februari 2015

Språktest? Nej tack!

Jag tittade igenom de papper jag beställde kopior av från Riksarkivet förra året och konstaterar att jag, min mor, morfar och mormor ansågs kunna tala, läsa och förstå svenska språket.
Däremot stavade komministern fel till mitt namn, min mors namn och tjeckiske.
På den tiden aktualiserade folkpartiet inga kunskapskrav i svenska, och en snäll kyrkans man släppte igenom min mormor.

Vi blev svenska medborgare 1953.

måndag 2 februari 2015

Exakt 100 år.

För 100 år sedan, den 2 februari 1915 blev min morfar, Karl Schneider, inkallad som korpral i Österrikiska armén, 92. regementet. Han var då knappt 25 år gammal.
Österrike-Ungern var en stormakt i Centraleuropa och Böhmen tillhörde då Österrike.
Karl Schneider överlevde Första Världskriget.
Bidragande var kanske hans devis ”jag är hellre feg i fem minuter än död resten av mitt liv”.
Den 14 januari 1915 hade han gift sig med min mormor, Klementine Beitler, och den 19 september samma år föddes min mor, Margarete.
Han såg sin dotter först den 28 oktober 1919, då han kom tillbaka från krigsfångenskap hos britterna.

(Kartan visar dåvarande Österrike-Ungern.)