Bajs.

När Ina och jag kom hem efter att ha plockat en förnämlig bukett blåklockor upptäckte vi att någon hade varit i hissen under tiden.

Vederbörande hade lämnat kvar ett illaluktande objekt, med största säkerhet avföring, bajs eller exkrementer, troligen inte av djur.

Varför någon uträttar sina behov just i hissen på Ringvägen 3A vet jag inte.

Däremot kan jag misstänka, ana, förmoda, tro och gissa.

Någon tycker illa om mig.

Varför?

Kanske min avsky och mitt förakt för sverigedemokrater har väckt motsvarande känslor hos dessa.

Jag krossar dock inte deras bilrutor, sprayar inte rödfärg på deras bilar och lägger inte döda rådjur på deras motorhuvar.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2014/05/makabert.html
Jag bajsar inte heller bajsar hemma hos dom.

Naturligtvis polisanmäler jag detta.

Lika självklart kommer ingen förundersökning att påbörjas.

Vad händer härnäst?

Jag vet inte, men detta får inte tyst på min kritik av sverigedemokrater, rasister och nazister.

PS! Nu är hissen välstädad, och mest synd var det om den som städade undan skiten.
Men det tänkte nog inte den skitnödige på!

Min fantasi.

Ibland skenar min fantasi iväg med mig.

Som många vet tror jag inte på ett liv efter döden, men andra gör det och har gjort det.

Tänk, om alla dessa inte har helt rätt, utan bara nästan rätt!

Föreställ dig följande mycket möjliga scenario:

En s.k. islamistisk martyr, en självmordsbombare, kommer till en för honom helt främmande plats.

Valhall.

Där sitter Oden och tittar på honom med sitt öga och frågar:

- Vad gör du här?

- Tror du att du ska få lägra 72 ungmör?

- Vem har fått dig att tro så bedrägligt falsktal?

Hugin och Munin kraxar hånfullt.

Höder flinar retfullt mot särklänningen:

- Det finns inga ungmör i Valhall. Det ombesörjer vi samma kväll de kommer hit efter några stop öl.

Tor lyfter sin hammare och stirrar på honom och frågar:

- Dog du en ärofull död i strid?

Han får svaret:

- Jag slets i små stycken av en enda smäll.

Tor blir oerhört imponerad:

- Det måste ha varit den störste jätten i hela Jotunheim som utdelade denna smäll!

- Men jag slets itu av egen sprängkraft, genmäler särklänningen.

- Då har du inte dött en ärofull död i strid, svarar Tor

- Om du dog för egen hand dog du den fegaste av alla dödar.

- Du är är en ynkrygg och oduglig som kämpe med svärd. Du kan på sin höjd vara slagpåse i våra nävkamper.

Frigg kommer in:

- Är du hungrig, särklänning? Vi har nyss slaktat Särimner. Kom och ta en bit fläsk!

- Mjödet är riktigt smakligt och starkt idag. Ta gärna två stop.

Och så vidare, med din egen fantasi.

Avslutningsvis:

Eftersom ingen på Planeten vet något om livet efter detta är och förblir detta mina fantasier.

Verklighetsbakgrund saknas helt.

Ingen ska känna sig kränkt av mina fantasier på grund av sin tro.

John Lennon hade rätt.

Mer än lyckat!

Någon gång överträffas mina förväntningar, senast igår.

En helt underbar spelning i tältet med Strömers Pack, och en publik som var med oss hela tiden.

Musik ska vara roligt, och vi hade riktigt roligt igår.

Det märkte publiken, och en bra publik höjer alltid orkestern.

Med tanke på den korta tid vi repade, 3 timmar på förmiddagen utan Hugo och Mikael, som repade i kyrkan, (jag fick hålla i basen, riktigt intressant!) samt drygt 2 timmar på eftermiddagen, var Packet mer än mycket bra.

Marcus ”Höken” Högquists gitarr och sång höjer vilket gäng som helst.

Att han glömde bränna upp huset och stjäla bilen i ”Blue suede shoes”, ett orepeterat extranummer som publiken prackade på oss visar bara, att han trots allt kan göra fel.

Allt annat var mästerligt, särskilt ”Let it be”.

Mikael Wessel på bas och Hugo på trummor ger ett stabilt och bergsäkert grundkomp, som skapar trygghet och lugn för oss övriga.

Andreas Lengel framförde sina låtar med ackuratess.

Han kan sitt, och han hanterar tangenterna utmärkt.

När han tutade i sin trombon (han var med i dåvarande musikskolans storband) fick jag låna klaviaturen och klinka lite.

David Fredriksson gör sig allra bäst i de råare låtarna. Hela Rosalita var en enda njutning. Munspelet gjorde en hel del nytta, när han sög och blåste.

Andreas Askebring finns där med ett felfritt komp. All my loving sjöng han bra.

Dessutom var det han som fick ihop Strömers Pack.

Vi saknade Michael Bergeskans, som hade förhinder, Ulf Petersson som har lagt av och Henrik Sanglén, som befinner sig i Dubai.

Christoffer Johansson ersatte honom mer än väl på tenorsaxofon.

Jag påminde publiken om, att alla dessa musiker har gått i Fröviskolan.

Det finns Högsbybor som tänker, att ”dom här är från Högsby, så då kan dom inte vara bra”!

Fel!

Dom här är från Högsby, och dom är mer än bra.

Det var hög klass igår kväll.

Mycket hög klass.

Min egen insats bestod förutom lite pianoklink att hålla några stämmor, och som avslutning tilläts jag traditionsenligt sjunga ”Johnny B Goode”, igår med stor hjälp av publiken.

Ännu en gång mitt innerliga och hjärtliga tack till alla, arrangörer och publiken, men främst musikerna.

Jag är stolt över att få kalla er mina vänner.

Vi kanske ses och hörs igen.

Bifogar låtlistan, så kan ni som inte var där se vad ni missade.

Knock on Wood. Otis Redding

Whole lotta shakin. Jerry Lee Lewis

Cadillac Ranch. Bruce Springsteen

All my loving. Beatles

Let it be. Beatles

Little Wing. Jimi Hendrix

Speedy Gonzales. Pat Boone

Sweet Home Chicago. Blues Brothers

With a little help.. Beatles

Twist and shout. Beatles

Jailhouse Rock. Elvis

Sweet Home Alabama. Lynyrd Skynyrd

Smoke on the water. Deep Purple

Johnny B. Goode. Chuck Berry

Rosalita. Bruce Springsteen

Bye Bye Johnny. Chuck Berry

Walking by myself. Gary Moore

Kalabalik i Vilda Västern.

Jag har sett och hört ännu en musikal.

Må jag få se fler!

Varför det?

Traditionen sedan 1988 måste få fortsätta.

Kalabalik i Vilda Västern är bra.

Handlingen Är tunn, men lättbegriplig

Andreas Stenfelt har gjort att bra jobb med orkestern.

Dansarna skötte sig.

Scenbytena gick bra.

Dekoren är välgjord och tydlig.

Sånginsatserna överlag bra.

Några detaljer vill jag nämna.

Se till att alla talar lika sakta och tydligt som borgmästaren!

(Jag kan inte namnen eftersom jag inte jobbar på högstadiet längre)

Kören, Frida Backman, Alvida Johansson och Victoria Cybulska ger jag ett extra plus, särskilt i ”Simple as can be”. Där var dom riktigt duktiga

Tydlig och bra sång, någon stämma till hade kanske förbättrat ytterligare.

Orkestern:

 Niklas och Oskar gjorde sitt som gitarrister.

Tove Johansson kompade föredömligt på sin akustiska gitarr.

Anton trummade dugligt.

Casper skötte sig på elbas, men han kunde få höras lite mer, även om han är relativt ny som basist.

Jag såg att han spelade rätt, men hörde inte mycket.

Olle hanterade klaviaturen bra.
(Vad Hugo kan visste jag sedan tidigare)

Ann har som alltid gjort ett strålande arbete med dräkterna (Jag utgår ifrån att det är hon)

Hon sydde kattdräkterna redan 1988!

Orkestern borde ha klarat ”hästlåten”.

Madame Dynamite strålande, och sången satt, men kan bli tydligare.

Varför man har kronor och ören i Vilda Västern vet jag inte.

Jag hade använt dollar och cent.

Ja, jag vet att det är nior som har gjort ”Kalabalik i Vilda Västern”.

Det har det varit sedan 1988.

En del av mina kommentarer syftar till att göra en bra musikal ännu bättre.

Det här är den bästa musikalen sedan jag slutade vara med 2007, vid sidan av ”Rock on”, möjligen ”Som en skräckfilm”.

Heder åt alla, som har lagt ner tid, arbete och intresse på musikalen.

Slutklämmen med egen text till Country Roads satt bra.

Vem kom på den?

Jag finns i sporthallen onsdag kväll igen.

Då är ni som vassast.