Hur tänker dom?

Det här inlägget på Facebook ger SD:s avpixlade fotfolk stora problem.

(Liknande problem vållas även av Cornelis Wreesvijk och några till)

Folk flyttar till Sverige och blir svenskar!

Georg Riedel är liksom jag sudettysk, men hans familj stack redan 1938 när Hitler invaderade Tjeckoslovakien.

Han tonsatte nästan alla Astrid Lindgrens visor på ett mästerligt sätt.

Hur reagerar då SD:s avpixlade fotfolk?

1. Man försöker att förringa det han har gjort:

Astrid Lindgren skrev texten...och hade inte han gjort musiken hade nån annan gjort den...så visst är den ursvensk! !!

Vår Astrid har skrivit texten och det är den som är det bästa. Melodin kan nog de flesta av musikerna komponera

Men då hade ju någon annan kunnat komponera Beethovens symfonier eller Mozarts operor, eller hur? Korkat.

Vad hon försöker säga? Att du/ni LJUGER och sprider LÖGNER förstås, Georg Riedel skrev INTE Idas sommarvisa, det gjorde Astrid Lindgren, mer svensk än så kan man inte bli! Ta reda på FAKTA innan du/ni sprider sån jävla DYNGA.

Den här tog inte reda på fakta, utan beskyller de som vet för lögner. SD:s avpixlade fotfolk gör ofta så. Elakt och okunnigt.

Vad är det för vits att räkna upp allt bra som gjorts någon gång , oavsett av vem och härkomst. Har ju ingenting med hur det ser ut i världen just nu och den skit som maktgalna människor/gubbar ställer till med för så många. Konstigt inlägg. Vad vill man med det? Låg nivå.

Beskyll andra för låg nivå, när du själv finns på botten!

2. Avled uppmärksamheten från ämnet med irrelevanta fakta:

Tänk om man kör den jämförelsen med de som dog på IKEA....

Vad har detta avskyvärda illdåd med Georg Riedel att göra? Absolut ingenting, men vad ska man komma med när man är tomhänt?

Men om han skulle bränt bilar. Våldtog kvinnor. Förstört parker

Det har Georg Riedel inte gjort. Observera ordet ”om”!

3. Bara pladdra utan tanke:

 Skulle må bra å trivas ändå utan den visan.

Hela artikeln är helt jävla meningslös!!

Om någon kan förklara för mig hur dessa avpixlade människor tänker, så varsågod!

OBS! Din kommentar ska handla om detta, ingenting annat!

100 år - ett sekel.

Den 19 september 1915 föddes min mor som Margarethe Schneider i Graupen (nuv. Krupka) nära den tyska gränsen i Sudetlandet i Österrike.

Min morfar och mormor, Karl och Klemetine Schneider hade gift sig den 14 januari 1915, men redan efter 2½ veckas äktenskap, den 2 februari, blev morfar inkallad. Därefter stred han i den österrikiska armén tills han blev krigsfånge den 27 oktober 1918.

När han kom tillbaka till Graupen den 28 oktober 1919 fick ha se sin dotter för första gången. Hon hade hunnit fylla fyra år. Mormor hade fått ta hela ansvaret för barnet, men det var hon inte ensam om.

Vid freden i Versailles skapades Tjeckoslovakien, så min mor gick i folkskola och på gymnasiet i det nya landet Tjeckoslovakien.

Efter studentexamen flyttade hon till Prag för att studera vid universitetet. Där träffade hon Eduard Strömer, och dom gifte sig den 29 augusti 1936.

Den 1 oktober 1938 invaderade Hitlertyskland Tjeckoslovakien och Sudetlandet blev plötsligt Tyskland.

När jag föddes den 28 juni 1941 föddes jag således i Tyskland, i Prag!

Den 2 augusti 1941 blev min far inkallad. Han fick fem veckor med mig.

Han hamnade på östfronten och där rapporterades han saknad den 13 december 1941. Han, liksom några hundratusen till, kom aldrig tillbaka.

Min mor fick meddelandet den 7 januari 1942, och det satte djupa spår i henne.

Men även Andra Världskriget tog slut, och då tyckte tjeckerna att dom skulle göra upp räkningen med oss sudettyskar, oavsett om vi hade varit nazister eller inte. Vi hade varit medborgare i Nazityskland med tyska id-handlingar och pass, men nu tillhörde vi ingen stat. Tjeckerna ville inte ha oss. Min mor och alla vi andra blev statslösa.

Vi sudettyskar fördrevs från de städer och byar där vi hade bott i generationer. Många hamnade i Bayern eller Sachsen, men vi hade turen att få komma till Sverige med de vita bussarna, och hamnade i Gränna.

Min mor, morfar, mormor och jag blev svenska medborgare 1953.

1963 köpte min mor fastigheten Bergsgatan 13, och där bodde hon till sin död den 10 januari 2001.

Hon hann med att vara österrikisk, tjeckisk, tysk och svensk medborgare och dessutom statslös!

Syrran bor än idag på Bergsgatan 13 i Gränna.

Det är inte slut där:

Syrrans äldste son John förlovade sig med Emma den 19 september 2007, och de gifte sig den 19 september 2009.

Grattis John och Emma!

Mina tankar går idag till det förflutna, men också till er och framtiden.