Idag är det exakt 666 månader sedan Ina och jag träffades.
Triss i sexor.
Vi träffades 660624 på dåvarande festplatsen Åsavallen i Gränna.
Triss i sexor igen.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/06/summer-of-66.html
Både Ina och jag minns flera detaljer från denna midsommarafton, och några överensstämmer.
Även om det har gnisslat några gånger, så har vi trivts med varandra, kanske mest eftersom vi båda har humor och kan skämta om det mesta.
Vi fortsätter att hålla ihop!
För min och Inas del är det inte de dyraste presenterna som berör mest.
Min systerson Johns sång ”Morbror Heinz” fritt efter Cornelis på mitt 75-årskalas går inte att värdesätta.
Hans brev till min 80-årsdag satt också bra.
Syrrans 80-årshälsning likaså.
Alla våra släktingar känner till Inas pingviner.
Igår kom en hälsning från Jonas Svanberg, Margareta och barnen.
En välkommen present, Jonas!
Pingvinerna kommer att hänga i vårt tallris på vitrinskåpet inte bara i år, utan även framtida jular, och påminna oss om dig.
Välfunnet Jonas, och stort tack!
Till alla våra släktingar, vänner, bekanta och kanske några glömda.
Ina och jag har bestämt oss för att inte skicka några julkort i år eller kommande år.
Vi har skickat tillräckligt många under alla de år vi har bott ihop, någonstans mellan 600 och 700, kanske fler, kanske färre.
Betrakta det här som vårt sätt att minnas alla, som har fått julkort genom åren liksom de som har skickat till oss, och samtidigt en önskan om en God Jul och ett GNÅ.
1981 var jag med på den första lussevakan vid Fröviskolan. Vi höll till i dåvarande fritidsgården vid f.d. gamla lågstadiet, och det rörde sig om eleverna födda 1966.
Jag kontaktade igår Peter Swärd, som var trummis i lärarorkestern, och vi är båda säkra på att vi spelade på den första lussevakan.
Vi var ganska bra...
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2013/09/jag-och-musiken-36.html
Jag vet inte hur många lussevakor jag har varit med på, men jag har deltagit i alla, gissningsvis 23 (24?).
1988 lanserade jag och Stig Wisén ”Werner och Werner” i simhallen vid Hagadal i Hultsfred. Vi gjorde julgodis, nämligen Frövis-kolan. Ischokladen gjorde vi sen, och jag uppmanades att strö mer socker!
Jag hade alltid med min gitarr, och vi sjöng verser om oss lärare, mer eller mindre elaka och fyndiga.
Eleverna passade på att skoja med oss lärare, några gånger riktigt bra, och jag fick ta emot enhel del av Bereket Estifanos. Han var rolig och texten bra.
Många var som sagt välgjorda. Jag minns ”Hu och ho med farbror Bo” och ”Ludda Ludda Ludda sudda bort din sura min” som särskilt välfunna.
Före detta elever minns säkert ännu mer.
Detta är min ”yngsta” tröja.
Syrran skickade mig den här bilden, som väckte en del glada minnen.
Dom här träfigurerna och ganska många fler gjorde vi 1946 när vi bodde på Stadsberget i Gränna. Vi fick tomma sockerlådor av Olle Mathias, som var konsumföreståndare. G.H. Trapp ritade mallarna, Oma la ut dom så att det skulle bli mesta möjliga antal figurer, Opa sågade med lövsåg, min kusin Rainer, 2½ år, blåste bort sågspånen, jag och Grete sandpapprade, Oma och Tante Erika målade. Vi fick 1:- styck för dom, och de flesta gjordes på beställning.
Skulle vara kul att få veta, om det finns några som har överlevt sedan 1946.
Jag har två stående i bokhyllan.
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
Eftersom Jimmie är Ledare för SD hyllar jag honom med två verser.
Jimmie han är svensk och vit
alla andra hör ej hit
Men långt inne under hyn
så är han mörk och brun.
Jimmie tror jag inte på
Han vet ingenting ändå
Offerkoftan den är grå
det kan du lita på
Jag har ytterligare två verser om Jimmie, men min juridiske rådgivare avrådde bestämt från att presentera dom på grund av risken att bli anmäld för förtal.
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
Bäckström Johansson minsann
en pirat på torra land
skulle hjälpa Leif ett tag
hans kunskap är för svag
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
Xxxxxx du på kvinnans xxxxx
blir det Bryssel nästa höst
Damen som han xxxxx på
Fick bytas ut och gå
Min juridiske rådgivare avrådde bestämt från att presentera hela versen. Han menar, att det finns en, om än minimal men dock, risk för förtal.
Denna version är dock juridiskt oantastlig, har jag fått veta.
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
I en krogkö får man slåss
men i självförsvar förstås
med en listig advokat
man frikänd blir så klart
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
Richthoffs tankar är på vift
Han tror sprutan är ett gift.
Karlsson han fick lida pin
För han tog ej vaccin.
Nu när sverigedemokraternas landsdagar pågår i Karlstad hyllar jag några av deras mera kända medlemmar med verser ur min sång ”Till SD”.
Jomshofs lugg är välbekant
och historiskt intressant.
Med mustasch blir han komplett
på varje tänkbart sätt.
Under många år, garanterat sedan 1991, kanske tidigare, köpte jag mina skor hos Christer Petersson på Föreningssport.
Sedan några år finns inte Föreningssport , och Christer pensioneras.
Folk handlar på andra sätt numera, men jag är glad att Christer alltid bemödade sig om att skorna skulle passa och kännas sköna.
Det gjorde dom.
Hur många par skor det blev genom åren är likgiltigt.
De var slitstarka och bra.
Det här är dom sista jag köpte på Föreningssport, och de är hårt slitna.
Tack Christer, för all hjälp och personlig omtanke jag fick av dig på Föreningssport!
Igår fick vi nya grannar.
Vi har haft ett antal olika grannar sedan vi flyttade in 1976.
Jag har bekantat mig med dom.
Familjen är från Eritrea.
Mannen i familjen är busschaufför, och han talar en mer än habil svenska, dock inte perfekt.
Men han är en belastning för Sverige.
Ja, inte enligt mig, men enligt Jimmie Åkesson och hans SD.
Vilket avancerat skitsnack och fullt värdigt Jimmie!
Var femte svensk röstar på det partiet.
Belastning?
Överraskningen var total när den förste vinnaren som presenterades i dagens melodikryss var från Gränna:
Christina Lundebro.
Ina och jag hajade till i kapp.
Gratulerar, Syrran!
Kul att du vann!
Vi ses.
Vi har lagt 34 pussel hittills i år, många för andra eller tredje gången innan jag lämnar dom till Röda Korset.
Jag läste för några år sedan vad som håller hjärnan igång och kollade:
1. Läsa böcker.
Det gör jag.
2. Spela schack och bridge.
Det gör jag.
3. Cykla.
Det gör jag.
4. Syssla med musik.
Det gör jag.
5. Lösa korsord.
Det gör jag.
Jag tänker fortsätta med det så länge som möjligt.
Tack ska jag ha för presenten!
Ett av många:
Idag firar Lennart ”Jocke” Johansson sin 80-årsdag i Gränna, 8 dagar efter min.
Jocke är den person på Planeten, som jag har gjort mest musik tillsammans med.
Vi började med två gitarrer hemma hos honom 1957. Några minuter finns inspelade, först rullband, sedan konverterat.
Vi spelade skiffle och halvdålig rock’n roll på 50-talet.
1962 startade vi The Fox Hunters. http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2012/08/ett-halvt-sekel.html
Sista gången vi spelade var på en revivalspelning på en fullsatt loge strax söder om Gränna 1983.
Allt däremellan är minnen, 98-99% goda och trevliga.
Mina hjärtliga gratulationer, Jocke!
Fantastiska planer har sällan imponerat på mig.
Däremot kan jag tycka att det färdiga resultatet är fantastiskt .
Då och då lovar jag att vallfärda för att uttrycka min beundran över duktiga personers eller myndigheters skickliga beteende.
Bland annat lovade jag att vallfärda till den planerade golfbanan i Allgunnen och bli medlem där på livstid.
Det blev jag inte.
Jag lovade att högljutt hylla Detlef Sannemüller och kyssa hans skor om han och hans medresenärer fick träffa Zlatan i Paris.
Det gjorde jag inte.
Det finns ytterligare några utlovade vallfärder, som inte har blivit av.
Jag utlovar nu ytterligare en vallfärd:
Om Roland Lohr gen Stahl lyckas färdigställa sitt 100-miljonersprojekt med stugor, osv. kommer jag att vallfärda till Elsabo Herrgård och med hög och tydlig röst förklara, att Roland Lohr gen Stahl är en ytterst skicklig, initiativrik, kompetent och duglig person, som har gjort mycket gott för Högsby kommun.
Jag kommer att bekosta en ganska stor annons i OT, där jag skriver ungefär samma sak; att Roland Lohr gen Stahl är en betydelsefull person för Högsby kommun som förtjänar att hyllas med det näringslivspris som Bengt-Åke Lundin nämner i artikeln.
PS! När vi gjorde musikalen Grease 1992 gick jag, Karla, Maria och Weine bland annat på den numera igenvuxna stigen, när Weine tog fotografierna till Ouvertyren.
https://www.youtube.com/watch?v=OWmtHpOdSZ8&t=4307s
Så här på Annandag Födelse tackar jag för alla uppvaktningar och hågkomster på min 80-årsdag.
Alla dessa uppskattar jag, antingen det rör sig om ett enkelt Grattis på Facebook eller en mer personlig gratulation.
Mest uppskattar jag att Sonen, Suzanna, Edvard och Georg besökte oss.
Det var lääängesedan vi hade besök, och detta var särskilt välkommet.
Presenterna var välkomna och behövliga
Vad de kostade saknar för min del betydelse.
Min medmusikant sedan drygt 10 år, Hugo Lundström, kom hit med en vacker bukett.
Buketten kommer att vissna, men minnet finns för alltid kvar. Tack Hugo!
Min bridgepartner Anton Johansson kom med en ”bukett” purfärska jordgubbar. De är uppätna, men minnet finns kvar.
Han hade även tid för lite spel, bl.a. Doppelkopf. Tack Anton!
Min systerson John presenterade en bok om Drakborgen, men hans tre sidor långa brev berörde mig ordentligt. Ett varmt tack John!
En annan medmusikant, Elias Värnlund ringde och gratulerade. Tack Elias!
Vår dotter Cissan och Nisse ringde också för att gratulera. Tack Cissan och Nisse!
Syrran ringde och gratulerade kort. Hon visste att vi hade besök. Tack Syrran!
Inge och Gunnel, Iris och Staffan, Eva och Kent samt Birgitta skickade trevliga gratulationskort. Tack för dom!
Överraskningen stod Gunilla Roman för, som skickade sina blommor med DHL. Stort tack Gunilla!
Asta och Sigrid gratulerade med SMS. Tack ni två!
Till sist: Tack alla ni som använde Facebook för att gratulera.
Det gläder mig att ni minns mig, många f.d. elever, andra goda vänner och släktingar.
Än en gång:
Tack alla ni, som gjorde min 80-årsdag oförglömlig!
Idag är det, som alla vet, den 24 juni 2021.
Alla vet kanske inte att det är Gunnar Myrbergs och Ingvar Gunnarssons födelsedag.
Det var även min mosters, Tante Erikas, födelsedag.
Jag och några till minns henne.
Den 24 juni är en bemärkelsedag av ytterligare ett skäl.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2016/06/50-ar-ett-halvt-sekel.html
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/06/summer-of-66.html
Vi håller ihop.
I dagens exemplar av Jönköpings-Posten finns ett inslag som Jocke skickade med e-posten från Gränna.
Bild 2 visar mig längst till vänster, Jocke längst till höger.
Däremellan Jan Rendahl och Staffan Hermansson.
Jocke, som heter Lennart Johansson, är den person på Planeten som jag har gjort mest musik ihop med, från 1958 till 1983 tillsammans med andra.
Tack, Jocke!
Eftersom det är den internationella pingvindagen idag uppmärksammar jag min hustru och hennes förkärlek för pingviner.
Med ojämna mellanrum lyckas före detta elever i Fröviskolan riktigt bra.
Linas framgång var överraskande för mig, men inte helt oväntad.
Hon gick i den sista klassen jag var klassföreståndare för, och vi kom bra överens trots, eller kanske på grund av hennes diverse synpunkter.
Gratulerar till framgången, Lina!
Jag vet att du klarar jobbet bra.
Detta inlägg är svårt att förstå fullt ut för dem som inte känner till Gränna så bra. Jag anser det ändå värt att lägga ut på min blogg. Det handlar ju om mig.
Lördagen den 12 januari 1946 kom vi till Gränna. Vi hade åkt tåg från Hälsingborg till Gripenberg, en knapp mil söder om Tranås.
Där bytte vi till bussar, och kom till Gränna ganska sent på kvällen.
Just innan vi svängde ner mot Ribbagården såg vi en stor grön neonskylt.
Jag läste högt:
- Smälands bank!
(Smålands stod lodrätt och Bank vågrätt under)
Ingen sa emot.
Vi inkvarterades i det röda huset strax öster om Ribbagården.
Den 13 januari var följaktligen en söndag.
Vi visste att det fanns isbjörnar i Sverige, men vi gick ner till hamnen ändå.
 |
| Troligen är det jag som tittar åt sidan. |
Där fanns is, men inga björnar.
Hela Vättern var frusen, och bilar körde till Visingsö.
Svenskarna åkte på konstiga kälkar.
De stod upp och åkte.
Det hade vi aldrig sett förr.
Jag fick åka med Olle Mathias på hans spark.
En man, som välkomnade oss till Gränna och Sverige.
Jag skulle kunna skriva mycket mer om hans vänlighet och hjälpsamhet men jag tar det längre fram: Julafton 2021.
