torsdag 24 december 2015

Julafton 1945.

För 70 år sedan var vi på väg mot Sverige med de vita bussarna.
Vi åkte genom ett krigshärjat, sönderbombat och utfattigt Tyskland.
Den 24 december hade vi kommit till Bad Hersfeld, som ligger ganska så mitt i Tyskland, 6 mil söder om Kassel.
Bussarna stannade där någon gång runt midnatt, alla steg ur, och min morfar plockade fram sin cittra.
Sedan sjöngs ”O Tannenbaum” och ”Stille Nacht” till hans ackompanjemang, och kanske ytterligare någon julsång.
Jag minns inte, och inte min moster heller.
Däremot minns jag tydligt hur jag tittade upp mot en stjärnklar natthimmel.
Så firade vi julafton 1945.
Julklappar?
Den hade vi redan fått.
Att få komma till Sverige var den bästa julklappen.

Ett märkligt sammanträffande är, att jag såg en skåpbil vid Högsby Sparbank tidigare idag med påskriften "Bad Hersfeld". Jag hade ett kortare samtal med honom om mitt minne från Bad Hersfeld. 
Han ska flytta till Högsby.

söndag 20 december 2015

En rolig spelning.

Jodå, Strömers Sista Pack gjorde en hyfsat bra spelning i Berga.
Utomhus den 20 december och 11 plusgrader.
Bergaborna applåderade hövligt, och de flesta verkade trivas med vår musik.
Vi hade inte spelat ihop sedan Uranäs i augusti, och det gick förvånansvärt bra att komma ihåg, med några undantag:
Oliver började ”I Gotta know” i A, men det justerades hastigt och vi sänkte till G.
Hugo var inte med på introt till Cadillac när jag hade pratat om de amerikanska bilmärkena.
Elias hoppade över sitt solo i ”Varm Korv Booggie”, men det märkte nog bara vi.
Jag fick sluddra två rader i ”A big hunk o'love” som försvann just som jag skulle sjunga dom, men det märkte nog bara jag själv.
I övrigt var det bra drag på det mesta.
Det är en härlig förmån jag har, som får göra musik med dessa fyra ungdomar, som är mer än talangfulla.
2016 är vi nästan jämnåriga:
Jag 75, Oliver 25 + Hugo 17 + Viktor 17 + Elias 15 = 74
Vi hörs, om ni vill att vi ska höras.

Till dess GJ&GNÅ

lördag 19 december 2015

Exakt 70 år.

Idag är det exakt 70 år sedan jag lämnade Sudetlandet med de vita bussarna. Inlägget nedan är 6 år gammalt, och sedan dess har jag besökt Graupen tillsammans med Patrik, Susanna, Edvard och Georg i juli 2014. Det mesta var sig likt, men två hus där vi hade bott var borta.
Jag har också berättat min historia ytterligare sex gånger för Fröviskolans nior.
Jag kan bara önska att jag kan och får göra det fler gånger.
Grymheter pågår fortfarande i världen.
Hitler är död, men nazismen lever.



torsdag 17 december 2015

Masters.

Som mina läsare vet är jag omåttligt förtjust i att spela bridge.
Idag spelades masters, vilket är en individuell tävling.
Övriga speldagar är det ju partävling.
Individuella tävlingar är mer chansartade än partävlingar
Med en stor portion tur och ett visst mått av skicklighet vann jag dagens tävling.
Alla tidigare år har inte haft den erforderliga turen.
De som så önskar gläds med mig.
http://www.svenskbridge.se/spader/clubs/min-klubb
Följ länken och klicka på Masters



Ännu en Juladans.

Så har vi lagt ännu en Juladans bakom oss, och det var riktigt roligt i år också.
Jag tackar alla som var med:
Veteranerna Lennart Pettersson, dragspel och Åke ”Blås” Nilsson, kornett.
Återvändaren Christoffer Johansson, tenorsax.
Nya musikläraren Maria Karlsson, trumpet.
Duktiga åttor och sjuor:
Barbara Prager, fiol.
Elias Värnlund, piano.
Rasmus Johansson, kompgitarr.
Ole Schliebener, nybörjare på elbas!
Jens Drever, nybörjare på trummor!
Rutinerade Hugo Lundström, som hjälpte oss.
Idrottslärarna Göran och Johanna, som har lärt eleverna danserna.
Gillis Fredriksson, som riggade ljudanläggningen.
Och slutligen de duktiga eleverna i sjuan, åttan och nian.
Ni skötte er utmärkt bra, speciellt ni sjuor som bar tillbaka utrustningen.
Denna tradition håller vi vid liv så länge vi kan, tycker jag.


onsdag 16 december 2015

Mycket bra jobbat, Emma!

En intressant och avslöjande artikel. Emma Bengtssons journalistik är värd all respekt.
Att det kryllar av icke uteslutna rasister och nazister i SD har varit känt sedan länge.
Att de finns i Högsby och vårt kommunfullmäktige likaså.
Nu finns det glas- och kristallklara bevis för att så är fallet.
Vad gör då SD?
De försöker få sidan stängd.
Yttrandefriheten är uppenbarligen viktig när det gäller SD:s nättroll som hotar oliktänkande under anonymitetens skyddande täcke.
När sanningen om SD avslöjas måste den tystas.
Då är yttrandefriheten plötsligt farlig och måste bekämpas.
Att den som gjort sammanställningen måste få vara anonym är en självklarhet.
SD: svans av obehagliga nättroll skulle genomföra ett massivt angrepp.
Fotsoldaterna” skulle anfalla på bred front.
Vad säger då den lokalaste Ledaren för SD, Leif Gustavsson?
- Den är väldigt vinklad.
Jag undrar då: På vilket sätt är sanningen vinklad? 
Den 16 december är en onsdag. Vinklade jag nu?
- Sitta och granska på Facebook, har inte folk annat att göra?
Jag har sett Leif Gustafssons inlägg på Facebook, och han har ”granskat” mina, så det möter inga hinder.
- Det känner jag inte till, blir svaret på frågan om stängningen av sidan.
Nänä, Jimmie Åkesson känner inte heller till när han får besvärliga frågor, eller så minns han inte.
- Jag har bara bläddrat igenom sidan, så det kan jag inte kommentera avslutar den lokalaste Ledaren, Leif Gustavsson på frågan vad han anser om flera medlemmars stöd för nazistiska organisationer.
Jag har ”bläddrat igenom” sidan.
Gör det du också, och betänk, att detta rasistiska och nazistiska parti har 6 mandat i kommunfullmäktige!

Fotot är från dagens OT.