En till.

Så har en till av legendarerna från 50-talet gått bort.

Skaran krymper.

Elvis 1977, Bill Haley 1981, Johnny Cash 2003, Chuck Berry i våras och nu Fats Domino.

Jerry Lee Lewis och Little Richard är kvar.

Våra svenska pionjärer försvinner också, Rock- Olga 2010, Leif ”Burken” Björklund 2011, och nu senast Rock-Boris. Little Gerhard är kvar.

Fats Domino gjorde inte så många kända låtar som Elvis eller Chuck Berry, men dom snurrade i 50-talets jukeboxar, så jag lärde mig några av dom.

I The Fox Hunters spelade vi bara 
Blueberry Hill. 
https://www.youtube.com/watch?v=bQQCPrwKzdo

Jambalaya 
https://www.youtube.com/watch?v=kTmgVyznNic
härmade vi efter Gerry and the Pacemakers eftersom vi inte hade någon saxofon. 

Jag kan tralla saxofonsolot och Patrik kan spela det!

Olika Strömers Pack spelade Blueberry Hill.

Nu är Fats Domino borta, men hans låtar lever ett tag till.

”Goodbye, Joe, me gotta go”.

(Jag kan ha missat någon)

Mera Prag.

Ytterligare ett pussel med motiv från min födelsestad är lagt.

Att det visar Karlsbrücke vet nog de flesta.

Här drog min mor mig i barnvagn, här gick jag 1968 med min mor, Syrran och min fästmö. Här gick jag 2014 med Patrik, Suzanna, Edvard och Georg.

Jag har många glada och trevliga, men också otrevliga minnen från Prag.

De glada överväger nog.

Fler blir det inte.