Om betyg.

Jag hörde professor Inga Wernersson (namnet påminner om den duktiga Ingrid Wernersson, Fagerhult) i Kunskapskanalen.

Hon föreläste om skillnader mellan flickors och pojkars betyg, främst då i grundskolan.

Bland några av hennes forskningsresultat kan nämnas, att flickor har högre betyg eftersom de ägnar mer tid åt studier än pojkar.

Jag kan bara hålla med.

Vidare, att många pojkar inte vågar jobba i skolan, läsa på till prov eller göra läxor.

Ett dåligt resultat utan studier är ett misslyckande, som man kan avfärda med en axelryckning.

Man kanske kan tycka så här:

- Om jag läste skulle jag minsann också ha bra betyg!

Men att plugga och misslyckas måste vara ett värre misslyckande, fullständigt katastrofalt, om det dessutom gäller en ”kung” på högstadiet.

Jag har sett dom, hört dom, haft dom i klassrummet, dessa ”kungar”, som ägnar sig åt att trycka ner andra elever, håna dom som lyckas, osv.

De strävar efter att sänka omgivningen till sin egen nivå.

Märkligt nog blir dom sällan ”kungar” på arbetsmarknaden.

Uppkäftighet, slagsmål, skolk, sen ankomst, ovilja att arbeta, tafsa på flickor, mobbning, högljutt kommenterande och liknande är ytterst sällan meriter när man söker ett jobb.

2007 hade vi inga ”kungar” bland pojkarna i nian. Det var trevliga grabbar, som då och då gjorde ett och annat hyss, men de ägnade sig huvudsakligen åt det man ska göra i skolan, nämligen skolarbete.

Det året var Högsby kommun en av två kommuner i landet, där pojkarna hade högre betyg än flickorna (Jag tror, att den andra var Storuman).

Jag har inte glömt er, ni pojkar födda 1991.

(Inte flickorna heller för den delen).

Nickelbröllop.

Eftersom Ina och jag firar s.k. Nickelbröllop idag hade det varit lämpligt med Marabou Nickel.

Jag letade på Internätet.

Tyvärr slutade tillverkningen  år 2003, men den här bilden kan ändå framkalla minnet av det diskreta prasslet i biosalongerna på 60-talet, när man drog fram en Nickel.

Dom varade länge.

Det har Ina och jag också gjort.

Duktiga ungdomar!

Det här var den tredje spelningen inför publik med Sista Packet. Det var Lions, som ville att vi skulle underhålla en halvtimme i kväll efter deras månadsmöte.

Trots lite gurgel med apparaturen under förberedelserna gjorde vi en kanonspelning.

Jag trodde ärligt talat inte, att vi kunde spela så pass bra.

Hugo låg på hela tiden i sitt trumspel.

Viktor med ett mjukt och drivande spel på sin elbas.

Anton  låg rätt med kompet hela tiden.

Daniel skapade tryck i låtarna, mest i Let’s dance och Rock’n roll music.

Jag själv, som hade mest roligt av oss alla.

En publik, som hängde med hela tiden och gjorde oss ännu lite bättre.

Idag höll vi verkligen igång musiken.

Tack för alla vänliga och uppmuntrande ord från er, som kan mer musik än jag:  

Anders, Anders, Gillis, Sven-Åke, Sven-Olof och kanske några till.

Tack för att vi fick komma!

Synd att Ingvar Gunnarsson inte hade kameran med sig…
(Bilden är från spelningen på biblioteket den 16 mars)