Hon föreläste om skillnader mellan flickors och pojkars
betyg, främst då i grundskolan.
Bland några av hennes forskningsresultat kan nämnas, att
flickor har högre betyg eftersom de ägnar mer tid åt studier än pojkar.
Jag kan bara hålla med.
Vidare, att många pojkar inte vågar jobba i skolan, läsa på
till prov eller göra läxor.
Ett dåligt resultat utan studier är ett misslyckande, som
man kan avfärda med en axelryckning.
Man kanske kan tycka så här:
- Om jag läste skulle jag minsann också ha bra betyg!
Men att plugga och misslyckas måste vara ett värre
misslyckande, fullständigt katastrofalt, om det dessutom gäller en ”kung” på
högstadiet.
Jag har sett dom, hört dom, haft dom i klassrummet, dessa
”kungar”, som ägnar sig åt att trycka ner andra elever, håna dom som lyckas,
osv.
De strävar efter att sänka omgivningen till sin egen nivå.
Märkligt nog blir dom sällan ”kungar” på arbetsmarknaden.
Uppkäftighet, slagsmål, skolk, sen ankomst, ovilja att
arbeta, tafsa på flickor, mobbning, högljutt kommenterande och liknande är
ytterst sällan meriter när man söker ett jobb.
2007 hade vi inga ”kungar” bland pojkarna i nian. Det var
trevliga grabbar, som då och då gjorde ett och annat hyss, men de ägnade sig
huvudsakligen åt det man ska göra i skolan, nämligen skolarbete.
Det året var Högsby kommun en av två kommuner i landet, där
pojkarna hade högre betyg än flickorna (Jag tror, att den andra var Storuman).
Jag har inte glömt er, ni pojkar födda 1991.
(Inte flickorna heller för den delen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar