Heinz fyllde 40.

Under min röjning har jag kommit fram till 1981, då jag firade min 40-årsdag. Våra barn hade inga kusiner annat än på fosterstadiet, men jag sparar alla gratulationerna till min eventuella 80-årsdag, när jag i så fall firar dubbelt så många år på Planeten.

Den bästa presenten var nog den här, som min svåger förärade mig.

Ett minne för livet.

Tack en gång till Inge, så här i efterhand.

Ishotellet? Jajamen!

För sexton år sedan vaknade Ina och jag upp i Ishotellet, Jukkasjärvi. Ina hade fått denna resa och övernattning som 50-årspresent av barnen.

Ett minne för livet, och en strålande vinterdag med besök i Jukkasjärvi gamla träkyrka.

En annorlunda present på 50-årsdagen.

När jag fyllde 50 fick jag Beatles-boxen, omfattade 16 CD-skivor. Dom har snurrat några varv...

Tack våra barn!

PS! Naturligtvis har vi lagt ett pussel med Ishotellet.

Fler fünd.

Som mina läsare har förstått håller jag på med en oerhörd rensning av sådant som en gång bedömdes som värt att spara.

Ett förnämligt fünd gjorde jag igår, och idag gjorde jag några till.

Bilderna från Motell Filbyter, som låg mellan Linköping och Norrköping, torde vara tagna mars eller april 1964.

På den ena bilden poserar vår kompgitarrist Jocke och jag.

Jocke är den person på Planeten som jag har gjort mest musik tillsammans med.

Jocke har friskat upp mitt minne: Bilderna togs efter vår seger i  radions twistbandstävling i Norrköping tisdagen den 17 mars 1964. 

En utförligare redogörelse för denna meriterande händelse finns på

http://h-gstromersblogg.blogspot.se/2013/08/jag-och-musiken-23.html

Tack för hjäpen, Jocke!

På den andra bilden ses The Fox Hunters: Jocke, jag, Staffan och Leif.

Islandströjorna hade vi dels för att inte frysa i VW-bussen Siegfried I (kallad Sigge), dels för att väcka uppmärksamhet.

Uppmärksamhetsbehovet styrks också av de löjliga huvudbonaderna och solglasögonen, men det gjorde nytta.

Folk kände igen oss.

Den tredje bilden är från Evertsberg första veckan i mars 1961.

Det fanns gott om musiker på 2.Batt och så jag, som hade en gitarr.

Resten finns på

http://h-gstromersblogg.blogspot.se/2013/05/jag-och-musiken-8.html

Ett fünd.

Jag röjer rejält bland det vi har sparat, det som man ibland tycker kan vara ”bra att ha”.

Sex gånger hittills har en fullastad LRB 478 körts till tippen.

Nu hade turen kommit till att titta igenom gamla brev mm.

Då fick jag en glädjechock.

Där låg bland många gamla fina minnen den här biljetten, som påminner mig om en oförglömlig kväll.

Jag och tre andra grännagrabbar och några tusen till fanns där.

Musik förr i tiden.

Mitt raseriutbrott fortsätter. LRB 478 åker till tippen en gång i veckan med sådant som vi har sparat utan att egentligen veta varför.

Banankartonger fraktas upp på vinden med jämna och ojämna mellanrum.

Nu var turen kommen till kassettbanden, och det tog ett bra tag att sortera sig igenom alla.

De personliga banden har jag sparat, eftersom jag fortfarande har kvar apparater för uppspelning.

Resten stjälps av.

Många minnen är förknippade med dessa band: Little shop of horrors gjorde vi 1996, och i musikalen 2005 tvingades jag stå ut med en låt av Uggla!

Land of 1000 dances gör att jag ser Mikael Melzén skutta över scenen, ihärdigt tutande solot på sin altsax.

… och alla andra...