Dagens fniss!

I och för sig känner jag till en sextonåring, som snodde sin mors bilnycklar och begav sig ut på riksvägarna, men det här är något strå vassare.

Mammans kommentar sjuder av humor:

- Han har aldrig kört bil tidigare.

Var fick hon den kommentaren ifrån?

50 år i år.

Jag minns alla klasser, som jag har varit klassföreståndare för, och jag minns dom alla på olika sätt och av olika skäl.

Årgång -62 var en samling elever, som var både roliga och oroliga. Ovanligt många av dom bor kvar i Högsby, och jag ser dom då och då.

I år fyller dom 50 år allihop, och jag har gratulerat några av dom.

En av dom, Isabelle Wisén, ville att jag skulle vara med på hennes 50-årsfest i tisdags på Kronmunken i Mönsterås, och ta med mig gitarren och sjunga och spela lite.

Det ville jag också.

Det blev en riktigt trevlig tillställning.

Som extra underhållning tog jag med mig pärmen, där jag har sparat allt, som hade med vår resa till Köpenhamn att göra, biljetter, kvitton, tidningsurklipp, klaslistorna med områdesindelningen för pappersinsamlingen, offerterna på returpapper osv.

En del av detta väljer jag, att lägga ut på min blogg.

Bilderna är klassfotot från åk7, hösten 1975, ett reportage gjort av en känd lokalreporter, Per-Ivan Johanssons lastbil med lite överlass och en dansk flagga med alla elevernas autografer. Dessutom Isabelle och jag själv.

Känner du någon av eleverna, så tipsa dom om detta. Här kan dom se, hur dom såg ut då.

Vi kom överens om, att inte berätta alltför många detaljer från resan, och jag har hållt mitt löfte.

Att inte lägga ut bilderna på min blogg var inte aktuellt att lova då…

Ska förnamnet spela någon roll?

I februari 1969 sökte jag och Ina en bostad i Linköping. En annons berättade om en möblerad tvåa på Föreningsgatan 9.

Jag ringde och presenterade mig som Heinz-Günther Strömer, ett i mitt tycke respektabelt namn.

- Den är tyvärr redan uthyrd, svarade mansrösten med ett djupt beklagande tonfall.

Ina hade hört replikerna, och bad att få luren.

- Hej, jag heter Christina Fransson och jag är intresserad av er lägenhet, tyckte Ina, eller något liknande.

Hon fick hyra den, trots att den varit uthyrd några minuter tidigare.

Vi bodde där i tre månader, mars, april och maj 1969.

Hösten 1969 bodde vi på Ryds Allé 17.

Jag lärde mig då, att 23 års vistelse i Sverige och ett felfritt svenskt uttal väger lätt mot ett utländskt klingande förnamn hos en del människor.

Diskriminering? Utlänningsförakt? Fördomar? Främlingsfientlighet?

Finns det verkligen i Sverige? I så fall varför?

Bedöm själv!
(Insändaren finns på sidan 7 i dagens OT)