Visst
kan det uppfattas som skryt och skrävel, men vi var bra igår på
Värdshusets Pubafton, bitvis riktigt duktiga, och i några låtar
mycket bra.
Det
är alltid roligt att göra musik, men en bra publik höjer oss
musikanter, ungefär som hemmapubliken kan lyfta sitt lag.
Visst
förekom det några fel och fadäser, men Zlatan missar också en och
annan passning.
Gästartisten
Patrik Strömer höjde nivån rejält både med sång, gitarr- och
munspel, och naturligtvis med sin saxofon, som Lennart Pettersson
lärde honom spela långt innan Ewa Engdahl nödslaktade den
kommunala musikskolan.
Så
kul det hade varit med en elev i sjuan eller åttan som hade kunnat
tuta lite i en lur! Det hade inneburit en klar förstärkning, men så
är det inte!
Härnäst
spelar vi utanför församlingshemmet den 21 maj.
Vi
får öva in några nya låtar till dess.
(PS! Det finns några berömmande ord på Facebook.)