Bergeskans.

Med högt ställda förväntningar steg jag för åttonde gången in i kyrkan för att lyssna på Bergeskans.

Nej, jag blev inte besviken.

Jag vet vad dom kan sedan länge.

Låtvalet var som tidigare år väl varierat.

Att det var fritt från Uggla, Gessle och Hellström gladde troligen bara mig personligen.

Dan och Benny har en rejäl rutin, och det märks i deras agerande, som är säkert och avslappnat.

När Thomas börjar på fel låt förvandlar Dan det till ett lyckat skämt!

Båda har härliga sångröster, och hanterar sina instrument rejält bra.

Thomas och Michael tillför en annan dimension, som jag uppskattar. Riktigt bra var Errol Garners ”One good turn”.

Benny kunde inte låta bli Elvis, men Teddy Bear utan kör låter tom i mina öron. Betydligt bättre tyckte jag om Benny i ”Fly me to the moon”. Där var han riktigt duktig.

Som så många andra, däribland jag själv, överglänstes Dan och Benny av sina söner. Niclas visade hög klass i David Bowies ”Life on Mars”.

Robert gjorde en bra ”Oh Darling”, en mindre känd beatleslåt, men i den avslutande ”Bridge over troubled water” var han mästerlig.

Att en liten ort som Högsby har producerat så många så skickliga musiker och sångare borde imponera. (Ja, det finns några till, men dom spelade inte i kyrkan idag)

Bröderna Andersson och Hugo fyllde ut det som behövde fyllas ut.

(Jag hade kameran med, men tog inga bilder. Jag ville inte välja ut någon, eller välja bort någon av dessa nio.)

Jag hoppas att jag och alla dessa duktiga musiker finns om två år också.

Då hörs vi igen!