Idag
är det 75 år sedan min far, Eduard Strömer, rapporterades saknad.
Brevet
med den svarta ramen kom till Margarethe Strömer, Naeglestrasse 25, Prag, den 7 januari 1942.
Jag
har sett det och läst det, men det finns inte längre.
Det
stod ungefär så här, översatt:
”Efter
strider vid Charkov saknades soldaten Eduard Strömer.
Han
kämpade för fosterlandet.
Heil
Hitler.”
Med
största säkerhet dog han luciadagen 1941 i närheten av Isjum,
Ukraina.
Han
och hela kompaniet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar