Idag är det exakt 666 månader sedan Ina och jag träffades.
Triss i sexor.
Vi träffades 660624 på dåvarande festplatsen Åsavallen i Gränna.
Triss i sexor igen.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/06/summer-of-66.html
Både Ina och jag minns flera detaljer från denna midsommarafton, och några överensstämmer.
Även om det har gnisslat några gånger, så har vi trivts med varandra, kanske mest eftersom vi båda har humor och kan skämta om det mesta.
Vi fortsätter att hålla ihop!
För min och Inas del är det inte de dyraste presenterna som berör mest.
Min systerson Johns sång ”Morbror Heinz” fritt efter Cornelis på mitt 75-årskalas går inte att värdesätta.
Hans brev till min 80-årsdag satt också bra.
Syrrans 80-årshälsning likaså.
Alla våra släktingar känner till Inas pingviner.
Igår kom en hälsning från Jonas Svanberg, Margareta och barnen.
En välkommen present, Jonas!
Pingvinerna kommer att hänga i vårt tallris på vitrinskåpet inte bara i år, utan även framtida jular, och påminna oss om dig.
Välfunnet Jonas, och stort tack!
Till alla våra släktingar, vänner, bekanta och kanske några glömda.
Ina och jag har bestämt oss för att inte skicka några julkort i år eller kommande år.
Vi har skickat tillräckligt många under alla de år vi har bott ihop, någonstans mellan 600 och 700, kanske fler, kanske färre.
Betrakta det här som vårt sätt att minnas alla, som har fått julkort genom åren liksom de som har skickat till oss, och samtidigt en önskan om en God Jul och ett GNÅ.
1981 var jag med på den första lussevakan vid Fröviskolan. Vi höll till i dåvarande fritidsgården vid f.d. gamla lågstadiet, och det rörde sig om eleverna födda 1966.
Jag kontaktade igår Peter Swärd, som var trummis i lärarorkestern, och vi är båda säkra på att vi spelade på den första lussevakan.
Vi var ganska bra...
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2013/09/jag-och-musiken-36.html
Jag vet inte hur många lussevakor jag har varit med på, men jag har deltagit i alla, gissningsvis 23 (24?).
1988 lanserade jag och Stig Wisén ”Werner och Werner” i simhallen vid Hagadal i Hultsfred. Vi gjorde julgodis, nämligen Frövis-kolan. Ischokladen gjorde vi sen, och jag uppmanades att strö mer socker!
Jag hade alltid med min gitarr, och vi sjöng verser om oss lärare, mer eller mindre elaka och fyndiga.
Eleverna passade på att skoja med oss lärare, några gånger riktigt bra, och jag fick ta emot enhel del av Bereket Estifanos. Han var rolig och texten bra.
Många var som sagt välgjorda. Jag minns ”Hu och ho med farbror Bo” och ”Ludda Ludda Ludda sudda bort din sura min” som särskilt välfunna.
Före detta elever minns säkert ännu mer.
Detta är min ”yngsta” tröja.
Syrran skickade mig den här bilden, som väckte en del glada minnen.
Dom här träfigurerna och ganska många fler gjorde vi 1946 när vi bodde på Stadsberget i Gränna. Vi fick tomma sockerlådor av Olle Mathias, som var konsumföreståndare. G.H. Trapp ritade mallarna, Oma la ut dom så att det skulle bli mesta möjliga antal figurer, Opa sågade med lövsåg, min kusin Rainer, 2½ år, blåste bort sågspånen, jag och Grete sandpapprade, Oma och Tante Erika målade. Vi fick 1:- styck för dom, och de flesta gjordes på beställning.
Skulle vara kul att få veta, om det finns några som har överlevt sedan 1946.
Jag har två stående i bokhyllan.
