Kalle Anka igen.

Jag läste allt i dagens OT, men jag kände till det.

Jag var på Bok- och Biblioteksmässan år 1994, när jag var skolbibliotekarie vid Fröviskolan och även förste skolbibliotekarie.

Carl Barks var inbjuden, men besöket blev inställt p.g.a. sjukdom.

Jag var något besviken.

Då och då läser jag om någon gammal Kalle Anka, men jag känner mig inte som 10 år, som Diös påstår.

Jag känner mig glad och nöjd.

http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2018/09/kalle-anka.html

Ännu en återträff.

Igår kväll kvart över nio ringde det mitt i ”Morden i Midsommer”. Det var Patrik Ekman (f.d. Fan-Hansson), som med icke helt nykter röst inbjöd mig till Värdshuset.

- Vi har återträff. Vill du komma?

Jag var där strax efter 10. Morden tittar man klart.

Jag blev presenterad för de närvarande av Camilla Schön.

Jag förklarade att jag inte hade kommit för att diskutera valet, vilket accepterades.

Dom kände igen mig, men jag kände inte igen alla, eftersom jag inte hade haft alla som elever.

Att inte känna igen Roger Holmer, som var med i det seriesegrande P10-laget grämde mig, men värre var att behöva fråga Eric Bom. Jag skäms lite över det än.

Jag saknade några, men de må ha haft sina skäl att inte närvara.

Många gamla minnen dök upp.

Fler än jag och Lina Danlid kom ihåg att jag lyfte ut henne genom fönstret när hon stod framåtlutad och snackade skit med någon där utanför.

Vad det hade renderat mig idag spekulerade vi inte om.

Jag betraktar Lina, liksom de allra flesta andra som goda vänner.

Mycket av snacket gällde musikalen ”Odysseus äventyr”, och båda huvudrollsinnehavarna fanns där, men märkligt nog inte en enda av ”Gudarna”.
http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2011/05/odysseus-irrfarder-1998.html

Hajen och jag sjöng ouvertyren ”Rök över Troja”. Vi kunde den båda två, 20 år efteråt.

https://www.youtube.com/watch?v=30XtxsIf540&t=1143s

Jag har varit på ett antal återträffar.

September 2011 med f.77

Därefter med f.80. f.73, f.81, f.60.

För min del är det glädjande att mina f.d elever minns mig, och fortfarande vill byta några ord med mig.

Vilka som återträffas härnäst får jag veta när jag behöver få veta.

Tack för inbjudan Fan-Hansson!

En vallfärd?

Så här skriver Kristdemokraterna på Facebook:

Nu är det verkligen dags för ett politiskt beslut om ny ungdomsgård/fritidsgård i Högsby - 5 år i tillfälliga lokaler/Fröviskolans klassrum nu Kristdemokraterna vill ha ett beslut, nu! Det finns ett färdigt förslag om en tillbyggnad av befintlig Sporthall på Fröviskolan för ca 12 miljoner kronor. Det kommer ta ca 1 år ytterligare att projektera och förbereda byggstart - OM politiken går vidare med detta förslag. Den 18 september är förslaget hos kommunledningen/KLU, och om de skickar det vidare kan det komma upp i kommunstyrelsen den 16 oktober, och till kommunfullmäktige i november. Tyvärr har vi alltså inte fått upp frågan till ett beslut den här mandatperioden, utan det nyvalda Kommunfullmäktige kommer att avgöra frågan.

Men jag hade ett minne av att KD redan motionerade om detta och fann, att man motionerade om detta redan före valet 2014.

Motionen avslogs av kommunfullmäktige.

Jag frågar mig, och väljarna borde fråga sig, varför KD kör en repris av en motion, som avslagits en gång, och varför man gör det så nära inpå valet, att beslutet fattas först efter detsamma.
Till yttermera visso har KD haft ordförandeposten i utskottet under mandatperioden.

Om motionen går igenom i kommunfullmäktige lovar jag att göra en vallfärd till kommunhuset omedelbart före påföljande sammanträde och med hög och tydlig stämma förkunna, att KD är det bästa partiet i Högsby kommun, och att jag djupt ångrar att jag inte röstade på KD.

(Mina tidigare löften om vallfärder har jag inte behövt infria.)

Det byggdes ingen golfbana i Allgunnen att vallfärda till.

Marinen tvingade int upp någon U-båt till ytan.

Detlef Sannemüller träffade inte Zlatan i Paris.

Exakt 50 år.

Måndagen den 2 september 1968 började jag studera tyska vid dåvarande universitetsfilialen i Linköping.

Jag hade avbrutit min sejour i Göteborg våren 1963.

http://h-gstromersblogg.blogspot.com/2013/05/ungdomssynder-fyller-50-ar.html

De följande fem åren, 1963-68 vikarierade jag på högstadiet i Nässjö, realskolan i Sävsjö, åk 6 i Motala, Hakarp och Bankeryd samt realskolan i Hyltebruk.

Samtidigt gjorde jag musik i The Fox Hunters och hade för det allra mesta riktigt roligt.

Men jag fick veta, att en universitetsreform planerades, och bestämde mig för att börja läsa tyska i Linköping.

Att ta 2 betyg i tyska på ett år skulle väl vara rafs rafs med lilla hjärnan trodde jag.

Jag kunde ju tyska!

Det tog en nitisk universitetslektor hastigt ur mig.

Jag kunde inget om den fornhögtyska ljudskridningen, kände inte till konflikten i Schillers ”Die Räuber” och visste inget om den tyska naturalismen och Arno Holz liksom en del grammatik, som vilka prepositioner som styr både genitiv och dativ.

- Detaljer, säger du kanske, men men det tyckte inte lektorn.

Jag fick studera som alla andra, och min enda fördel var att jag hade bättre läshastighet och läsförståelse och läste de obligatoriska 12 000 sidorna fortare än de andra.

Att det fanns en by i Kalmar län som heter Högsby hade jag ingen aning om då.

Kalle Anka.

Jag minns inte, om det var just den 1 september 1948 som jag läste den första Kalla Anka-tidningen. Det kan ha varit lördagen den 4 september, eftersom jag har ett minne av att jag och min mor var på cirkus vid hamnen i Gränna, cirkus Rolando, tror jag den hette. På hemvägen såg jag tidningen ligga på trottoaren i hörnet av Brahegatan och Örngränd. Jag tog upp den, men min mor observerade att det stod ett namn på den, och ansåg att den borde lämnas till den rättmätige ägaren, men den gången segrade min uppfattning över hennes, och vi behöll den.

Sedan tidigare hade jag med förtjusning läst de korta serierna i tidningen ”Vårt Hem”, så tanken att göra mig av med denna Kalle Anka föresvävade mig inte.

Det följande halvåret köpte vi Kalle Anka ungefär varannan månad, men från april 1949 var Kalle Ankan obligatorisk. Min mor och morfar läste den också.

Senare kom även Patrik att bli förtjust i Kalle Anka, liksom Edvard.

Jag har kvar tidningarna, väl nerpackade.

Läser om dom gör jag i de inbundna årgångarna.

1948-1960 finns i bokhyllan, liksom Carl Barks samlade i 17 band.