torsdag 29 augusti 2013

Jag och musiken 30.

Lördagen den 22 maj 1965 spelade vi i Brandstorp på en vacker festplats och en dansbana prydd med några gröna björkar. Brandstorp ligger vid Vättern mitt emot Gränna på västgötasidan, c:a 4 mil norr om Jönköping. Vädret var utmärkt, och publiken var talrik. Vi trivdes, och publiken trivdes.
Då kom ett antal motorcyklar inrullande. Knuttarna betalade sitt inträde som alla andra, och en kraftigt byggd yngling kom fram till scenen. Han såg ut, som att man skulle undvika allt bjäbb mot honom.
(På den tiden fanns inte Hells Angels och Bandidos, men det fanns Harley Davidson och skinnjackor.)
Han stegade upp på dansbanan, ställde sig framför oss och frågade på mycket utpräglad Jönköpingsdialekt:
- Kan nii Tjack Bärrii?
Vi hade en riklig repertoar Chuck Berry, så jag svarade ja.
- Speela dåå! tyckte läderkillen.
Jag förklarade, att vi tyckte om Chuck Berry, men att vi måste ta hänsyn till övrig publik, så jag föreslog, att vi kunde spela varannan Chuck Berry.
Han vände sig om och gick utan ett ord.
- På begäran kommer vi nu att spela Chuck Berrys låtar varannan dans, förkunnade jag.
De räckte till pausen vid klockan 22.00.
Då kom samme knutte fram igen, vände sig mot oss, pekade på oss och konstaterade med hög röst:
Nii ää braa!
Berömmet värmde givetvis, men nu i efterhand inser jag, att han menade Chuck Berry, och inte oss.
Egentligen.


Listan till vänster från boken, där jag skrev upp vår repertoar, är inte fullständig.
Vi höjde ”Johnny B Goode” till A-dur och så tillkom ”Bye Bye Johnny”, ”No particular place to go” ”och ”Rock’n roll music”.
Sammanlagt hade vi som mest 16 Chuck Berry-låtar på repertoaren.
Det här är vår version av Chuck Berrys "I'm talking about you":


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar