onsdag 15 juni 2011

Elvisprojektet, fortsättning 4

Ja, jag vet om, att historieskrivningen sker baklänges, men bloggen är sådan.
Efter vår spelning utanför Högsby Sparbank högsbydagen 2010 fanns det inget liv kvar i Elvisprojektet. Jag övade då och då med ”småknottarna” (jag kan bara inte släppa musiken), men i början av mars ringde Jonas Erlandsson mig. Han ville, att Elvisprojektet skulle spela på socialdemokraternas distriktskongress i sporthallen den 9 april. I publiken skulle den nyvalde partiordföranden Håkan Juholt befinna sig.
Plötsligt levde liket!
Jag ringde runt, och det behövdes ingen övertalning. Jag uttalade också ordet ”högsbydagen”, och det tyckte alla var väldigt bra sagt av mig.
Jag tog kontakt med Högsby Sparbank, och vi kom överens om att jag skulle lämna definitivt besked om högsbydagen efter spelningen för Juholt & Co.
Två problem infann sig. Kalle Berggren skulle till Milano just den 9 april och titta på fotboll, så vi hade ingen trummis. Mikael Karlsson var i Tyskland vid det tillfället, så vi hade ingen basist heller.
Eftersom problem är till för att lösas ringde jag Alexander Ohlsson, som jag vet är en bra trummis, och han ställde upp. Jag själv fick ta basen, så där försvann några låtar, som jag inte har tillräcklig teknik för.
Vi bestämde repertoaren och övade en gång, dock utan Andreas, som spelade på annat håll, och det kändes riktigt bra.
Veckan före spelningen ringer Simon. Han har någon form av festival på sin skola i Torsås, och kan inte vara med.
Där rök den ena av gitarrerna, men det skulle bli värre!
Vi riggade allt på fredagskvällen, mest tack vare Michael Nilsson och Alexander, åkte hem och somnade gott.
Jag väcktes 0645 på lördagsmorgonen av en telefonsignal. Jag hörde bara ett hest kraxande såsom av förkylda kråkor i luren.
Det var Andreas, som hade förstört sin röst på fredagskvällens spelning.
Jag frågade Oliver vad han kunde sjunga, men han tvärnitade, så jag fick ta ansvaret själv med både elbas och sång.
Vi skulle spela vid kongressens öppnande, och den insatsen var dålig. Man hörde väl vad det var för låtar vi spelade, men vi var inte bra. Jag skämdes lite, men vad hade vi för val? The show must go on!
Så skulle vi spela igen vid halv två, före Juholts tal. Jag frågade, om han ville sjunga något, och han tittade på låtlistan och pekade på ”Can’t help falling in love”.
- Den kan jag, förklarade han med ett lika stöddigt tonfall som en nyvald partiledare.
- Ta ett D på pianot! uppmanade jag Andreas.
Det gjorde han, och Juholt började klockrent i Bb-dur, exakt en ters för lågt:
- Wise men say….
Jag gav upp tanken att låta honom sjunga, och sedan gjorde vi en kanonspelning med den uppställning vi hade. (Jag, Michael N, Syskonen Ohlsson, syskonen Lundström och Jonatan) Varför det blev så bra som det blev vet jag inte, men vi fick massor med beröm efteråt. Bra gjort, med tanke på att nästan halva ordinarie besättning var borta.
Inför högsbydagen har vi övat två gånger, i söndags med fullt manskap, med undantag för Jonatan, som är borta på bröllop högsbydagen. Vi var nöjda med det vi gjorde.
Därmed är alla förberedelser klara.
Vi ses och hörs på lördag 1130 utanför Högsby Sparbank.
Vi kommer att ge allt vi har och lite till.
Ytterligare ett inlägg om Elvisprojektet kommer efter vår spelning då.
På bilden ses Andreas tillsammans med Catja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar