söndag 19 maj 2013

Jag och musiken 3.

Jag började i Jönköpings högre allmänna läroverk hösten 1956, och där fanns det många, som tyckte om tradjazz. Det tyckte jag, att jag också skulle göra. Jag fick hänga med på gitarr, men jag kunde inte spela i Bb-dur, vilket dom Bb-stämda blåsinstrumenten gjorde, så jag stämde upp gitarren ett halvt tonsteg och spelade i A-dur, vilket jag klarade av. Jag lärde mig Basin Street Blues, S:t Louis Blues, Sweet Georgia Brown och mycket annat. Tyvärr saknade vi basist (basister var bristvara även i Jönköping), så vi spelade mest för oss själva och nöjet att göra musik, men jag lärde mig att uppskatta ytterligare en musikgenre.


1957 dog Syrrans farfar, och i den vevan fick Syrran överta sin farmors taffel. En taffel är som en flygel, fast fyrkantig, med strängarna liggande. Den hamnade i vår dåvarande lägenhet i Gränna, och jag började omedelbart med det ofrånkomliga fipplandet. Jag kunde sitta och klinka i timtal. Min mor, morfar och mormor var förstående, eftersom det gällde musik.
Jag ägnade mig mest åt gamla evergreens; Whispering, Stars fell on Alabama, Bye Bye Blues, Ja-da, Lullaby of Broadway och liknande.
Naturligtvis lärde jag mig spela piano som jag hade lärt mig spela gitarr, dvs. med helt fel teknik. Jag satte fingrarna lite som jag tyckte var bäst, men det var det ju inte. Det blev ungefär som att skriva maskin med två fingrar.
Trots det lät det vettigt, men jag var ensam. Jag hade ingen att göra musik tillsammans med i Gränna.
Den detaljen rättade dock till sig.
(Bilden hittade jag på Internätet, då Syrrans taffel är skrotad. I mitt minne är likheten slående.)








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar